Alla verksamheter som producerar, transporterar och behandlar farligt avfall ska sedan i höstas föra anteckningar och rapportera till avfallsregistret – och det finns ingen nedre gräns för mängden avfall som ska registreras.
De nya reglerna medför många nya arbetsmoment för bostadsföretagen, med krav kring dokumentation och administration.
Sveriges Allmännytta har därför tagit fram en vägledning som stöd för hur reglerna kan tillämpas på ett sätt som både uppfyller lagens syfte och ger rimlig arbetsbörda för företagen (se länk nedan).
Frågor och svar
Som ett ytterligare stöd har vi här samlat 20 vanliga frågor, som besvaras av Sveriges Allmännyttas miljöexpert Patrizia Finessi och juristen Helena Henriksson. (Klicka på plustecknet i listan nedan så fälls svaret ut).
– En allmän rekommendation till bostadsföretagen är att ha en dialog med kommunen när ni ska ta fram rutiner. Och använd då gärna vår vägledning som underlag i de diskussionerna, säger Patrizia Finessi.
Kommunen är nämligen tillsynsmyndighet för farligt avfall (närmare bestämt miljöförvaltningen eller kontoret för miljö och hälsa – det kan heta lite olika i olika kommuner).
Det är den verksamhetsutövare som har störst rådighet över det farliga avfallet som är avfallsproducent.
Det finns dock ingen anteckningsskyldighet för farligt avfall från hushåll. Bostadsföretaget är inte anteckningsskyldigt och behöver inte upprätta transportdokument för bostadshyresgästers farliga avfall.
Bostadsföretaget som utför verksamhet med egen personal är anteckningsskyldigt.
Anlitas entreprenörer som reparerar, underhåller eller bygger och river anser vi att det farliga avfallet uppstår i entreprenörens verksamhet och att det då är denne som är anteckningsskyldig.
Till exempel: farligt byggavfall som uppstår när en byggentreprenör anlitas är enligt vår mening entreprenörens ansvar, som därmed har anteckningsskyldighet. Det är byggentreprenören som beställer byggmaterialet och har rådighet över det som blir spill i form av farligt avfall. Gäller det rivning är det rivningsentreprenören som har störst rådighet över det farliga avfall som uppstår, och är därmed anteckningsskyldig.
Bostadsföretag kan använda sig av ett ombud för att sörja för anteckningsskyldighet med mera när det farliga avfallet ska bort från verksamheten.
Det farliga avfallet ska rapporteras till Naturvårdsverkets register två dagar efter anteckningen, och den ska göras när det farliga avfallet ska transporteras från bostadsföretaget. Anteckning ska således inte göras när till exempel lysrör monteras ner.
Vid borttransport av verksamhetens farliga avfall har både lämnare (bostadsföretaget) och transportören ansvar för att upprätta transportdokument. Båda lämnare och transportör ska underteckna transportdokumentet. Bostadsföretaget (lämnaren) behåller en påskriven kopia och sparar den i ett år.
Om bostadsföretaget inte har möjlighet att väga det farliga avfallet ska vikten uppskattas så noga som möjligt. Om det senare i avfallskedjan visar sig att den angivna vikten inte är korrekt ska detta korrigeras i efterhand, så länge ni har sparat det avfalls-id som erhölls vid rapporteringen.
Om förflyttningen sker inom den egna verksamheten och syftet bara är att samla ihop det farliga avfallet på en gemensam uppsamlingsplats för en borttransport från verksamheten är bostadsföretaget ingen insamlare.
Vem som kan anses som avfallsproducent när bostadsföretaget utför förvaltningsuppdrag åt verksamheten beror på hur förvaltningsuppdraget är utformat.
För farligt avfall som uppkommer i den kommunala verksamheten (exempelvis gruppboenden, äldreboenden och skolor) är det kommunens verksamhet som är avfallsproducent, eftersom det är kommunen som har rådigheten över avfallet. Som ett exempel kan nämnas rester av farligt avfall från en kemisal.
Ett annat exempel: Om skolan köper städning av bostadsföretaget kan själva städmaterialet och rester av kemtekniska produkter som används vara bostadsföretagets verksamhetsavfall, eftersom bostadsföretaget har rådighet över avfallet. Ett batteri som upphittas i lokalerna och som troligen har dumpats av en elev anses däremot vara skolans farliga avfall.
Det är en rekommendation att föra en dialog med tillsynsmyndigheten så att man är överens om vem som är den ursprungliga avfallsproducenten för att avgöra vem som är skyldig att anteckna, rapportera och upprätta transportdokument.
Farligt avfall från gemensamma utrymmen i bostadshus är ett verksamhetsavfall och läggs i bostadsföretagets (verksamhetens) miljörum (ej i hyresgästernas).
Kyl- och frysskåp i en bostadslägenhet ägs av bostadsföretaget. Om det är bostadsföretaget som bestämmer när dessa byts ut klassas det som ett verksamhetsavfall.
Då har bostadsföretaget har anteckningsskyldighet när vitvarorna blivit ett avfall.
Om det är reparatören som bestämmer om vitvaran ska repareras eller bytas ut, kan det vara reparatören som har rådighet över avfallet och då skulle denne vara anteckningsskyldig.
Det är därför viktigt att ha en dialog med kommunen i fall där det inte är helt klarlagt vem som har rådighet över att avfall uppstår.
Om vitvaran repareras – till exempel när trasiga delar byts ut – anses det farliga avfallet uppstått i reparatörens verksamhet, och det är denne som har anteckningsskyldighet.
Om det är reparatören som bestämmer om vitvaran ska repareras eller bytas ut, skulle det kunna vara reparatören som har rådighet över avfallet och då skulle denna vara anteckningsskyldig.
Det är därför viktigt att ha en dialog med kommunen i fall där det inte är helt klarlagt vem som har rådighet över att avfall uppstår.
Om ni vill att leverantören av de nya vitvarorna ska ta med sig den gamla uttjänta kylen eller frysen kan ni anlita leverantören som ombud för att uppfylla anteckningsskyldigheten med mera.
Det är viktigt att kontrollera att leverantören har tillstånd att transportera farligt avfall. Dessutom finns det producentansvar för kylskåp – då måste leverantören vara godkänd av El-kretsen eller kommunen för att få transportera elavfallet.
För vitvaror i lokaler, till exempel i fika- eller lunchrum – och som ägs av lokalhyresgäster – är det lokalhyresgästen som är avfallsproducent.
Om vitvarorna ägs av bostadsföretaget är det bostadsföretaget som har rådighet över när det blir ett avfall. Då är bostadsföretaget avfallsproducent och har ansvar för anteckningsskyldighet.
För bostadsrättsföreningar gäller andra regler eftersom det då är privatpersoner (bostadsrättsmedlemmarna) som är ägare av vitvarorna. Privatpersoner har inte skyldighet att anteckna och rapportera farligt avfall. Det innebär att villkoren skiljer sig åt mellan bostadsrätt och hyresrätt. Det medför således mer kostnader för bostadsföretag för att uppfylla anteckningsskyldighet och rapportera, än för bostadsrättsföreningar.
Farligt avfall från bostadshyresgäster är ett kommunalt avfall och får bara hämtas av kommunen, eller den av kommunen anlitade entreprenören.
Bostadsföretaget har ingen anteckningsskyldighet för bostadshyresgäster farliga avfall och har inte heller skyldighet att upprätta transportdokument.
Utifrån ett antecknings- och rapporteringsperspektiv får inte avfall från olika avfallsproducenter blandas med varandra.
När anteckningsskyldigheten är uppfylld anser Naturvårdsverket att farligt avfall från olika avfallsproducenter kan transporteras bort tillsammans och eventuellt läggas i samma kärl.
Kontrollera med din kommun om de anser att det är okej att samma transportör tar både avfall från hushåll och från verksamheter vid samma tillfälle.
Bostadsföretaget har ingen anteckningsskyldighet för det avfall som kommer från hushåll, så transportören måste hålla isär vad som rör hushåll och vad som rör verksamheten i fakturan och i de dokument som upprättas.
Elavfall från hushåll och från verksamheten måste hållas isär. För avfall från hushåll (bostadshyresgäster) finns ingen anteckningsskyldighet för bostadsföretaget, vilket det gör för elavfall från bostadsföretagets egen verksamhet. När elavfallet ska hämtas kan det ske samtidigt.
För verksamhetsavfallet är det bostadsföretaget som antecknar, rapporterar till avfallsregistret inom två dagar och upprättar transportdokument (i samråd med transportören). Transportdokumentet ska skrivas under av bostadsföretaget (lämnaren) och transportören.
Bostadsföretaget ska spara anteckningen i tre år och transportdokumentet i ett år.
Det är lätt att blanda ihop anteckningsskyldigheten som beror på vem som är att anse som avfallsproducent – och vem som får hämta avfallet (kommunalt avfall = kommunalt monopol).
Kaffebryggaren i bostadsföretagets fikarum är ett verksamhetsavfall.
Kaffebryggaren är samtidigt ett elavfall som det finns producentansvar för.
Produkter med producentansvar ska lämnas till ett insamlingssystem (av Elkretsen godkända transportörer eller av Elkretsen godkänd insamlingsplats) och/eller kommunen och den som kommunen anlitat som entreprenör.
Om ni hittar farligt avfall som dumpats av en okänd person behöver ni först avgöra om avfallet kommer från ett hushåll eller från en verksamhet. Kommer avfallet från ett hushåll gäller ingen anteckningsskyldighet. Kan det dumpade farliga avfallet komma från en verksamhet ska det antecknas och rapporteras.
Om avfallet kommer från en bostadshyresgäst finns ingen anteckningsskyldighet med mera.
Entreprenören kan välja att lägga det farliga avfallet i bostadshyresgästernas miljörum om sådant finns, eller på en plats i bostadsföretagets miljörum.
Om det farliga avfallet flyttas inom verksamheten (det vill säga är en intern transport inom företaget) behöver ingen anteckning ske och inget transportdokument upprättas.
Om det farliga avfallet kommer från bostadshyresgästerna (det vill säga är är ett kommunalt avfall) får inte entreprenören transportera det farliga avfallet utanför bostadsföretagets fastighet om det inte finns dispens från kommunen. Denna fråga är lämplig att diskutera med tillsynsmyndigheten.
Skulle det dumpade farliga avfallet betraktas som ett verksamhetsavfall kan entreprenören lägga det i bostadsföretagets eget miljörum.
Anteckningsskyldigheten ska uppfyllas av bostadsföretaget eller av entreprenören om denne är ombud.
Vägledningen kan laddas ned kostnadsfritt av inloggade medlemmar, eller beställas som printad skrift till ett pris av 150 kronor för medlem, 300 kronor för icke medlemmar.
Ur innehållet:
- Vad betraktas som farligt avfall?
- Vad gäller vid dumpning av farligt avfall?
- Vad är bostadsföretagets ansvar?
- Exempel på transportdokument, fullmakter och avtalstext